Staffan den rackarn
Höll nyss på att DÖ! Satt här i tystnaden, helt ensam. Baby låg ute i vagnen och sov, så jag hade satt en Foppatoffel under dörren. Jag hör nåt i hallen, men tänker inte så mycket på det. Sen ser jag nåt svart i ögonvrån. Det var grannens katt, Staffan, som smugit sig in hos mig. Jag är fortfarande skärrad.
Kommentarer
Postat av: Tågmamman
Känner så varje gång min sambo kommer in i rummet - typ "fan, bor han kvar här??"
Postat av: Log
I know the feeling! Men det kanske blir ett eget inlägg nån gång i framtiden, vet inte hur mycket jag törs skriva heller. Han läser ju min blogg.
Postat av: Tågmamman
Min har valt bort det - han vill leva i sin rosa bubbla.
Trackback
