LogLady

...men det är ingenting värt att slippa bädda, städa, plocka osv, om inte familjen är där. Guuuud, va skönt det är att vara hemma igen! Välkomstkommitén var det väl lite sisådär med. Sonen ringde och sa att han saknade mig timmarna innan jag kom hem, för att i meningen efter fråga om han fick sova hos farmor och farfar. Den större killen ringde och frågade om det var okej om han gick på Casinot. Och dottern somnade på en gång. Där satt jag igår och undrade om jag varkligen var så saknad. Hade de ens märkt att jag var borta?

Stockholmsresan var hur som helst rolig också. På vägen ner började galenskapen när typ 1/4 av alla blev åksjuka! Jag gjorde det stora testet och åkte baklänges, samtidigt som jag drack några glas vin. Har aldrig vart åksjuk förut, men jag tänkte att jag skulle ta i lite extra. Jag vaknade klockan 5 (!!) båda morgnarna, så dagarna blev långa. Fanns inte många sekunder av vila. Tänkte därför få sova lite imorse, men det gick ju inte heller som planerat. Blev väckt 6.30.

Mer då? Jo, jag har släckt bränder, släckt dockor, krupit i en helt rökfylld tågvagn, sprutat brandsläckare hur mycket som helst, räddat liv genom HLR och defibrillator (coolt!!) och skrattat en hel del.

Nu ska jag försöka njuta av helgen lite, innan allvaret drar igång på måndag igen.

Puss på er!


Hotellet. Såg precis ut som Titanic.