Gör man annat?
Känns som att det enda livet går ut på är att kämpa. Kämpa för att kliva upp på morgonen, kämpa för sina barns välbefinnande, kämpa för sitt eget välbefinnande, kämpa för att få livet att gå ihop. Kämpa för att få ekonomin att gå ihop. Ja, alla kämpar vi dagligen med nåt.
Hatar känslan att av verkligen ha kommit nånstans, och så sparkas benen undan på en. Eller som i en dålig skräckfilm (alla är förvisso dåliga!) man blir jagad av en galning uppför en stenig slänt, och så halkar man och ramlar ner, rakt i klorna på monstret! Ni förstår vad jag menar, va? Man kämpar så hårt för nåt man vill och tror på, och så var allt förgäves i slutänden.
Det gäller väl att ta saker på rätt sätt antar jag, inte gräva ner sig, men vi har ju alla känslor. Oj, klockan är mycket, jag snöade visst in på detta :)
Nu ska jag lägga mig och se på film, Buried, en man som blir levande begravd. Undrar om han kämpat för att inte hamna där? Usch och fy. Vad kommer jag drömma inatt, svårt att gissa...
Sov gott...
Men lilla vän, hur mår du egentligen?? Låter inge vidare! Ta de lugnt o sköt om DEJ Kramar
Glöm inte namn! Har mina aningar, men ändå :)Jag är ju en sån människa som inte gjort annat än kämpat i mitt liv, så jag fortsätter väl då. Finns alltid de som har det värre, och jag får väl ändå påstå att jag mår bra och har det bra :)
;-)
