LogLady

 
Det var nog ett par månader sen detta hände. Jag hade precis slagit igen ögonen och halvsomnat. Henke var fortfarande vaken och kollade på TV, och tur var väl det. Jag vaknar av ett jävla liv, dunder och brak och satan och hans mostrar och fastrar. Nån rycker i dörrhandtaget som ett tok! Upp och ner, hårt som f-n. Henke sprang och tittade i kikhålet, och berättar för mig att det står en karl därute som bara har på sig kängor, linne och kallingar. Och att han gick som en zombie!! Sen hämtade han en kniv i kökslådan. Detta var farliga saker, mina vänner! (SKULLE man cutta nån som kom in?) Hur som helst, den här dåren gav inte upp. Och jag ringde polisen (samtidigt som jag tackade min lyckliga stjärna över att dörrjäkeln var LÅST!) Efter ett tag så var karln på väg bort från dörren, så då smög jag dit och tittade. Och ser att det är en gammal skolkamrat som bor på våningen ovanför. När polisen hade pratat med mig och sen honom, så kom de ner och berättade att denna stackare "bara" hade haft ett epilepsianfall.

Ikväll träffade jag honom på Ica Maxi. Naturligtvis måste jag ju fråga honom om sjukdomen och hur jag ska reagera om det skulle hända igen. Och så berättade jag att det var jag som ringt polisen också :P Så nu vet jag hur jag ska göra OM det skulle inträffa igen. Vi skrattade åt saken, men sen så insåg vi det allvarliga. "Tänk om jag går ner till järnvägen och lägger mig nästa gång?"

Nu ska jag ta ett varmt bad och hoppas att kylan försvinner. Lääär ju hända!!

Imorgon hoppas jag på fortsatt solsken, för i sånafall ska jag dricka ett glas vin på balkongen :)

Puss!