Blodig indian i kanoten

 
Lördagen började så bra, vi gick och köpte öl sen åkte vi till Leif i Stavre. Redan nu förstår ni säkert vad det var som gick fel. Vi åkte upp till Ljustorp där vi skulle börja paddla. Jag borde hållt mig till planerna, och till min kanotpartner- Henke, då hade det som sedan hände garanterat inte inträffat.
 
Ölen ja. Man blir ju kissnödig som f-n av öl. Såhär i efterhand borde jag druckit starksprit. Hela paddelturen tog ca 4-5 timmar, och jag skojar inte om jag säger att jag kissade 30 gånger. Hursom helst, Ann-Helen och Henke bytte kanot, och det var då strulet började. Jag skulle kliva ur en kanot som fortsätter röra sig nedåt i ån, var ca 20 cm vatten på det stället, och vad händer? På nåt sätt får jag bara med mig ena foten ur kanoten, ramlar rätt ner med huvudet i sanden under vattnet. Kliver upp och har sand och hår i hela ansiktet. Ja, hela jag var sandig och dyngsur. Ann-Helen följer med strömmen och skriker och tjuter av skratt! Det var ju roligt. Tills...
 
...Ann-Helen efter många om och men, kommer och ska hämta upp mig igen. och av nån anledning kliver ur kanoten. Vid det här läget hade jag satt mig och hade min paddel fint lagd över benen med resten av paddeln på backen. Hon kliver på delen som ligger i sanden, den far med full fart upp och klappar till mig. Över käften. Jag blödde som en tok ur munnen och var helt säker på att hon slagit ut mina tänder. Vi började paddla ikapp grabbarna som var en bit längre ner, jag skrattade och grinade om vartannat, fy f-n va ont det gjorde.
 
Vid det läget kanske vi skulle bytt tillbaka partner.
 
Oj, det ligger ett träd över hela ån, vi måste under det. Jag lutar mig bakåt (som jag blivit tillsagd) och vips! så tippar vi! Så det blev en liten jakt på flytande kläder osv. (Ölen var fastankrad i kanoten.)
 
Vid det laget hade vi ungefär hälften kvar, och jag frös som tusan. Fick låna Henkes tröja, men den var inte torr särskilt länge...för jag skulle ju ur och kissa igen...
 
Själva avstigningen gick bra, men att kliva i...nä. Ramlade på nåt sätt under kanoten och blötte ner mig igen. Efter det slutade jag dricka öl.
 
En fantastisk dag med många skratt och med lika många blåmärken. Mitt knä är söndertrasat och blått, och min läpp har ett stort sår och är alldeles blå.
 
Och Ann-Helen! Jag vet att det inte var meningen ;)
 
/ tjejen som inte har alla indianer i kanoten

Kommentarer
Postat av: J

Men gu vilken resa! Den glömmer ni aldrig ;-)

2012-08-01 @ 11:27:43
Postat av: J

Men gu vilken resa! Den glömmer ni aldrig ;-)

2012-08-01 @ 11:28:25

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0