LogLady

Back to the 80´s! LP-skivor i backen, California White och lägg märke till styret på cykeln!



Mitt i natten...

Härlig soluppgång med rökt öring på tunnbröd...


Innan vi satte oss på cyklarna och rullade hemöver...

...jag ramlade inte iaf :)

Ja, det är precis vad jag gör. Jag lägger ut. Inte in. Träffade på en gammal...svägerska(?) på Ica Maxi idag. Hon kom och sprang bakom mig och sa att hon nästan inte höll på att känna igen mig. "Håller du på och lägger ut?" Jag har ju kämpat upp mig ca 5 kilo på ett halvår, och av nån anledning satte det sig på fel ställe, dvs överallt utom på tuttarna. Så nu måste jag tydligen handla en ny garderob också. Stackare. Hade vart bättre att bara handla nya bh:ar.

...för de flesta i familjen, är hos sonens farmor och farfar. När vi behöver lugn och ro åker vi till dem och fikar, pratar, grejar i trädgården och hoppar studsmatta. Oj va det är roligt med studsmattan om man är 2½ år, 10 år och 30 år. Får se vem av oss som bryter nån kroppsdel först.


Sen försökte Luna döda Henke, med hjälp av pappas hejjarop från kanten ;)



...jag tror hon lyckades...



Gammelkatta Bork var inte alltför pigg på fotograferingen...



Henke hade bakat kladdkaka (för ovanlighetens skull, va?) som vi tog med.

---

Och slutligen några bilder från i lördags. Ni vet innan sommaren försvann.

Dagarna måste gå, och vi gör vårt bästa för att få ut nåt vettigt av dem. Idag åkte vi till vackra Åstön!

En bild säger mer än tusen ord, så här kommer våran kväll i bilder OCH ord. Blev ingen spökpromenad, kanske en annan dag? HAHA! Våran utflykt startade på parkeringen, visst är vi gulliga?

Värsta snygga killen i bilen. Han tror att han ska till Åstön...det blev en sväng till Midlanda istället :/

...en annan kille som inte visste vart han skulle köra...

Och killens tunga ;)
 
Det gäller att ha bra skor på sig när man ska ut på utflykt också...
...och matcha måste de ju göra!

Till slut åkte vi hem och parkerade. Här bor vi...inte.


Och så MÅSTE vi ju såklart toka oss.


Ljuset i tunneln.


Ser ni stor-spindeln? Nej, för den syns knappt. Inte ens ett dugg farlig ju.

Så här söta var vi. Jättesöta.
 
Och tanten har minsann fått rynkor också :)

Jooo, det är sant! Som jag längtat!! SHIT vilken vacker son jag har!
 
Snygga tegelväggen ville också vara med på bild...

Och hissväggen såklart!

Sen kom Jimmy tillbaka med min lilla skatt som hade fått en massa nya kläder av Jimmy´s tjejs föräldrar som varit utomlands. Hon var trött men lycklig :) Gulligt att de hade handlat till henne :)

Värme är inte riktigt min grej har jag nu börjat inse. Herregud, sommaren har knappt börjat och jag fullkomligt smälter bort! Man kanske vänjer sig...?

Ikväll hade vi tänkt ta med sonen på skogs/spökutflykt. Nu vet jag inte riktigt hur det blir med det eftersom det sägs att huset vi skulle besöka, är rivet eller raserat. Får se om vi tar oss en tur dit ändå, och OM det står kvar, så lovar jag er bilder därifrån. Annars kanske jag knycker bilder från nån annans blogg ;)

Funderar på att låsa upp bloggen igen. Kanske, kanske får den vara i fred den här gången...

Nej nu ska jag snart äta lite grillat kött, sommaren är kanske inte sååå tokig ändå ;)

Puss på er!

Hade inte riktigt koll på handlingen av denna film, men det var nåt som lockade. Konstigt. Jag hade läst BOKEN för ganska precis 4 år sen!! Så roligt var det...

Verkar som att det håller på att bli sommar nu äntligen. Det är nu när alla träd slår ut, gräset blir grönt igen och fåglarna kvittrar, som man förstår hur man år efter år orkar med ett kallt och ruggigt halvår. Jag mår iaf kanon nu, efter en hel vinters strul och tjafs hit och dit med svallande känslostormar. Harmoni.

...inte gjort så mycket, mer än att njutit av sol och värme. Nu är både solen och värmen borta och jag är jättesur. Man får en liten, liten förhoppning om att äntligen få leva igen, istället för att bara andas, men icke!

I lördags tog vi med tre av fyra barn upp på Timrå´s alldeles egna cruising. Jätteroligt. Inte. Fast barnen tyckte det var skoj, och det är väl det som räknas nuförtiden när man gör nåt...Tänk om de en dag skulle säga: "Mamma, idag ska vi göra nåt som DU vill! Vi offrar oss fast vi egentligen inte alls har nån lust." Lär hända, va? Mors dag snart. Visst borde jag försöka utnyttja den enda dagen som är MIN (förutom födelsedagen då) och få göra nåt skoj? Kanske de ska bjuda mig på spa? Eller gå i skoaffärer en hel dag? Eller städa kanske?

Märkligt var det i allafall på cruisingen, alla jag mötte som jag kände, var förskolepersonal! Tror det var 4 eller 5 fröknar som var ute och kollade på bilar. Det verkar som att det är nåt med fröknar och raggare ;)

Igår var delar av familjen till Bosvedjan på tretti-hosthost-och-krax-kalas. Trevligt sällskap och goda kakor ;)

Stenar som lättar, stenar som rullar, ja en himla massa stenar helt enkelt!

Har ikväll suttit ner med J och haft ett långt samtal om det mesta. Det som hänt, det som händer och det som ska hända. Vi har (förhoppningsvis) fått ordning på vår relation nu, och vad vi tycker och känner och hur vi vill att det ska vara med allt. Det är svårt med separationer, inte bara känslomässigt gentemot varandra. Jag har upptäckt att det kan ta lååång tid att få ordning på sig själv och sina egna känslor efter nåt sånt. Men jag tror att livet ska kunna gå vidare för alla nu :)


Mer positiva saker, tack! Det gör min dag ;)

...att samma dag som jag publicerade det sista inlägget, så hade jag fler besökare än vad jag lämnat ut lösenordet till. Aja, inte förvånande kanske, alltid finns det nån som inte kan vara tyst. Kvinnor, kvinnor.

Igår var jag på föräldrarmöte på dagis, ett möte som var kaotiskt och lämnade massor med obehagliga känslor och funderingar angående min dotters framtida förskoletid. Nu ska de riva upp hela organisationen (känns det som) och skapa nåt som är nytt för denna förskola. Blir säkert bra i slutändan, men inte för alla barn som går där nu. Grundtanken är att avdelningarna ska vara åldersrelaterade, och att det ska vara två inslussningsavdelningar, en på varje våning. Tydligen fick jag barn helt fel år, för -07:orna hamnade tydligen "i kläm". Jätteroligt att höra måste jag säga.

Min dotter blev placerad på sin TREDJE avdelning på ca 1½ år! En avdelning hon inte känner till, varken lokalmässigt eller personalen. Där ska hon gå ETT år, för att sedan slussas över till den slutliga avdelningen. Då har hon gått igenom alla husets avdelningar under sin förskoletid. NEJ TACK, sa mamman.

Jag har idag pratat med både personal och rektor och kommit överens om att hon ska gå kvar på "sin" avdelning med välkända "fröknar", barn och personal! Där får hon stanna tills hon ska till 6-års, eller tills jag anser att hon är redo att flytta till sin årskull. Men just nu känns det bäst att hon får vara med de som är 1 och även 2 år äldre.

RADERAT!